Hur fungerar det på Vässarö?

På Vässarö avsaltar vi vatten direkt från havet. En pump trycker upp vatten som först filtreras och sedan under högt tryck passerar membran i vilka saltet avlägsnas från vattnet. Sedan återstår UV-filtrering och sedan klart för leverans till kranen. På ön finns också ett par brunnar som används i mindre omfattning. Dricksvattnet testas årligen.

På lägerängarna finns två vattenkranar på varje tappställe: en för dricksvatten och för en vatten direkt från havet. Sjövattnet går utmärkt att diska och koka potatis och pasta i.

Vässarös internetuppkoppling är en radiolänk med anslutning till Östhammars kommuns nätverk. Från början på 10mbps, men på senare tid uppgraderad till 30mbps. Länkantennen är placerad i mobilmasten på Vässarö – och andra änden i Valömasten. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Valömasten)

I en av mastbodarna finns stora delar av vår centrala IT-infrastruktur som t.ex. brandväggar, wlan-controller, domänkontrollant, filserver, ip-telefoniväxel, övervakningsserver etc.

Från den boden går det fiberkabel till en stor mängd anslutningspunkter, bland annat Intendenturen, Ekohuset, Lillgårn och Storgårn. Men vi når även till Fladan och Djuphamn med fiber.

IP-telefonisystemet är som flera av de andra system vi valt att använda baserat på ett open-source projekt. Det vi valt är i detta fall Asterisk. Telefonisystemet hanterar varje säsong tusentals samtal både internt och externt. Internt fungerar det som ett komplement till vårt komradionät. Det hanterar samtlig inkommande telefoni till Vässarö eftersom Telia valt att säga upp alla våra analoga telefonabonnemang.

Antalet simultant anslutna klienter i det trådlösa nätverket har varit omkring 250 som flest under storläger, men trenden är ständigt ökande.

Nätverket i numerärer:

  • 2 brandväggar
  • 1 wlan controller
  • 20 switchar (cisco)
  • 22 wlan accesspunkter (cisco)
  • 19 IP-Telefoner (cisco & Linksys)
  • kilometervis med fiber utlagd.

Vässarö arbetar aktivt för att etablera fiberförbindelse till Vässarö. Ingen plan för detta finns dock fastslagen av varken leverantör eller intresseföreningar.

 

Vilka är det som får allt att fungera på Vässarö?
Runt Vässarö finns en grupp på över 500 personer som är ideellt arbetande funktionärer. Dessa funktionärer är på Vässarö mellan 2-10 veckor per år och sköter om i princip allt. Allt från att guida dig på trapperspåret, instruera dig vid segling till att laga den mat som vi stoppar i magen, hålla duscharna rena och se till att vi kommer tryggt och säkert till ön från fastlandet. Det finns också funktionärer som ser till att brödet blir bakat och att de hus vi använder oss av är i gott skick. Såklart är det några som slår alla tusentals kvadratmeter äng som finns på ön. Ja, vi är många som bidrar till att Vässarö fungerar. Att bli funktionär är enkelt: se först till att du delar Scouternas värdegrund, bli över 16-17 år och sök 2 veckor eller mer så snart som möjligt inför kommande säsong. Utan våra ideellt arbetande funktionärer vore Vässarö ingenting.

Vässarö har också ett par anställda som svarar för bokningar, viss kontinuitet och planering. Under våren och höstens lägerskola arbetar 10-talet säsongsanställda med matlagning och guidning av besökande skolklasser.

Blir du sugen på att vara funktionär?
Läs mer här 

Hur skapar man en bra lägeräng?
En bra lägeräng skall ha friskt, lagom kort gräs på hela ytan, vara nästan plan och klara en veckas regn utan att bli ett gyttjebad. Hur fixar vi det?

Ängarna slås regelbundet framför allt på våren och försommaren då gräset växer som mest. Det görs med en slaghack som kopplas på en traktor. Att använda slaghack innebär att gräset slås sönder i små delar och blir gödning på ängen. Innan tältlägersäsongen börjar används ängarna ibland som fårbete.

Vid mindre skador i ängen lägger vi på ny jord och sår ängsgräs.

Ibland måste en hel äng renoveras beroende på att de är alltför sanka. Det beror oftast på att de är konkava dvs allt regn samlas i stora pölar på ängen på vid kraftigt regn och ängen har dåliga diken. Då gör vi diken och/eller täckdiken och kompletterar med jord så det blir rätt lutning. Till sist sås ytan med ängsgräs och vårdas noga ett par år innan det blir lägeräng igen. Ängen vid vägkorset mellan Djuphamnsvägen och Fladanvägen helrenoverades 2015 – 2016 och användes första gång på distriktslägret 2018 med lyckat resultat.

Bra diken gör att ängarna kan var rimligt torra även vid ihållande regn. När det regnar lägger sig vattnet först på ytan och tränger efterhand ner i jorden. På Vässarö har de flesta ängarna en hög grad av lera i jorden. Det innebär att regn-vattnet har svårt att tränga ner i jorden och istället blir liggande på ytan. Regnar det mycket börjar det rinna på ytan mot lägsta punkten och där skall det finnas ett dike med avrinning ner till havet. Ängen skall alltså vara svagt lutande mot ett eller flera diken.

Dikena på Vässarö har en lång historia. De flesta är grävda av torpare och fiskare när ängarna användes för att odla grödor. Dom har oftast lyckats mycket bra att hitta lämplig sträckning och fall utan andra verktyg än spett och spade och ibland häst och vagn för att flytta jorden.

Många diken går längs vägarna och hjälper då till att hålla vägen torr och därmed stabil. Ett dike mellan väg och äng gör alltså dubbel nytta.

Idag när vi underhåller dikena använder vi alla de gamla dikena och gräver ibland nya. Dikesunderhåll tar mycket tid. Vi har en minigrävare, Nante, och på ön finns även en stor grävmaskin som kan användas vi mycket stora jobb. Häst och vagn har ersatts av traktor med tippsläp.

Med hjälp av minigrävaren har vi fått möjlighet att göra täckdiken. Det innebär att man gräver ett smalt cirka 60 – 80 cm djupt spår. I spåret lägger man ner ett tunt lager småsten eller singel och ovanpå det en plastslang inlindad i kokosfiber. Sedan återfyller man spåret med den jord man grävt upp, dock utan stenar. Till sist sår man nytt gräs. På Mellanängarna finns flera täckdiken.

Det är inte bara dikena som påverkar ängens skick. Mikroklimatet runt ängen är också viktigt. Står det stora granar tätt intill ängen kommer inte solen och vinden åt att torka upp. Därför är det viktigt att röja skog kring ängarna och här görs viktiga insatser på Ris och Röj.

När vi gräver diken längs ängarna tar vi tillvara jorden vi gräver upp. Den läggs i högar, torvor helst med gräset neråt, och får ligga ett par år. Det blir då jord som är lätt att använda vid reparation av ängarna. Är det mycket sten i jorden sorteras den bort, oftast för hand, och används vid vägbyggen eller anläggande av bryggor.

Som ni ser är systemet självförsörjande och allt återanvänds. Det vi tillför utifrån är diesel till grävaren, rörtrummor för att klara vägövergångar och gräsfrö. Vid enstaka tillfällen spränger vi bort stora stenar eller berggrund för att få tillräcklig avrinning. Sprängning sker i egen regi.

En viktig del i dikesunderhållet är att alla som använder ängarna hjälper till genom att

  • Aldrig slänga något i dikena
  • Vid avsyningen efter läger gå igenom både äng och diken och ta bort allt löst t ex slanor, ved och stenar. Ligger de i diket försämras avrinningen. Ligger de på ängen riskerar de att förstöra slaghacken när ängarna slås.
  • Att när ni tar slanor gärna ta granar i anslutning till ängen.

Från leverans med lastbil i Strömsviken till lägerköket

På Vässarö gäller ”all inclusive”. Är du på läger tar du med dig ditt egna tält. Är du funktionär finns det boende i flerbäddsrum. Alla funktionärer äter sin mat i matsalen. På lägerängarna lagar kåren maten själva.

Vässarö bestämmer en matsedel för året. Den är fri från fisk, nötter och soja.  För att kunna beställa mat från leverantören behövs en inventering av vad som finns kvar sedan tidigare. När detta är fixat görs en beställning för kommande vecka.

Några dagar senare anländer en lastbil från leverantören med maten. Maten levereras i kylskåp och på burar. Allt från mjöl, mjölk, socker, frukt, grönsaker, köttfärs, tzay och allt vad som kan behövas till kårläger och till maten i matsalen.

Vår båt möter upp i Strömsviken och allt lastas om. Sedan gäller det att så snabbt som möjligt återvända till Vässarö så att maten snabbt kan komma in i kyl- och frysrummen. Funktionärer med traktor och släp väntar i Djuphamn när båten kommer in. Skåp och burar flyttas över till traktorernas släp för att lugnt och sansat ta sig upp till Intendenturen. Där väntar ett gäng entusiastiska Inten-funktionärer för att pricka av lasten och flytta över den till sin rätta plats bland hyllor, kylrum och frysrum på Intendenturen. Ibland är det bara 500 kg och ibland är det 4 ton. De dagarna när 4 ton lastats om och flyttats in på sina platser behövs inget extra gympass.

Maten på plats och upplockning till kårerna kan börja. Varje dag plockas ingredienser ihop efter plocklistor till varje kår och kl 15:00 hämtas den på Intendenturen. Då får man all mat som avser kvällens middag, kvällsfika, frukost och lunch. Även den specialkost som är anmäld finns klar för avhämtning. Under eftermiddagen ser man många gående med cykelkärror av olika slag för att transportera allt ner till sitt eget läger och påbörja kvällens middagslagning.
Senare på kvällen kanske några kårer dyker upp för att hämta glassbeställningar eller fyller på sådant som tagit slut vid middagen.
Kvällen kan avslutas med kvällsfika eller korvgrillning och en mysig stund framför brasan.

Kl 07:00 hämtas frukostens nybakta frallor och kanske behövs det fyllas på med lite kylvaror inför frukost och lunch. Frallorna är bakade i Vässarös egna bageri av funktionärerna och är alldeles varma och goa.

Självklart försöker Vässarö hjälpa till med önskemål kring specialaktiviteter eller firanden. Man kan beställa ledarmys, tårtor till födelsedagar och andra spännande ingredienser. Det är bara att fråga!

Miljöpolicy Vässarö

Grundläggande

Scouting är en freds- och miljörörelse. Vässarö är inget undantag. Vi arbetar på alla områden för att minska vårt fotavtryck på jorden både i det lilla perspektivet och globalt. Att anläggningen består av ett antal öar i vår känsliga skärgård betyder att vi måste ta vissa särskilda hänsyn speciellt i fråga om avrinning och hantering av ämnen som ökar Östersjöns övergödning samt i fråga om gifter så som tungmetaller med mera.

Användande av fossila bränslen

Vi skall i så stor omfattning som möjligt verka för att minska utsläppen av CO2 genom att vara sparsamma med användningen av fossila bränslen. I den mån det går skall vi välja andra energikällor och i de fall det inte går använda oss av bränslesnåla motorer och dylikt. Vid t ex valet av elleverantör bör vi välja en som producerar el med hjälp av förnyelsebar energi. Vi uppmanar alla besökare, funktionärer och medarbetare att åka kollektivt eller åtminstone samåka. (Se facebookgrupp samåkning Vässarö). I möjligaste mån ska alkylatbensin användas.

Minskad Elförbrukning

Vässarö skall även arbeta för en minska Elförbrukning på alla tillämpliga områden; uppvärmning av luft och vatten samt belysning.

 Hantering av latrin

Detta avfall skall hanteras av kommunens reningsverk och endast en försumbar del skall brytas ner naturligt.

 Inköp

Vid alla inköp, inklusive mat, ska alltid ett miljövänligare alternativ övervägas om det är kostnadsmässigt rimligt. Likaså måste kvalitéten på det miljövänligare alternativet vara jämförbar så att inte delar av den inköpta volymen måste kasseras. Inköpen ska så långt som möjligt göras från stora grossister med effektiva logistiksystem så att antalet totala transportkilometer minimeras. Enkom resor till lokala potatisbonde eller fiskare bör undvikas med hänsyn till de extra resor det oftast innebär. Stora inköp medger också färre båtresor. Vi väljer också vilken typ av mat med hänsyn till miljön. Både genom att välja bort de allra sämsta produkterna ur ett hållbarhetsperspektiv men också allt mer klimatsmarta produkter där nötkött ätes i allt mindre utsträckning.

Hantering av matrester

Matrester skall sorteras från det övriga avfallet och komposteras på ön och transporteras ej från ön.

För att minska det totala matsvinnet handlar vi frekvent hos Karma. Karma är en förmedling av mat från leverantörer som har överskott av mat  som, om det inte säljs inom snart framtid, kan komma att förgås. Tack vare stora volymer och möjlighet att stuva om menyn används det ofta. Ett minskat matsvinn är bra för miljön eftersom framställande av mat innebär en belastning för miljön.

Hantering av farligt avfall/övrigt avfall

Farligt avfall i form kemikalier (färg, lösningsmedel och spillolja) skall hanteras på det sätt som Norrtälje kommun föreskriver. Övrigt farligt avfall såsom elektronikutrustning, datorer etc. skall även det lämnas till Norrtälje kommuns återvinningsstationer. Norrtälje kommun och Vässarö har en uppgörelse där Vässarö har tillåtelse att fritt lämna alla fraktioner så som farligt avfall, metall, kartong, hårdplast så länge Vässarö själva transporterar avfallet till återvinningsstationen.

Kommunikation

Vässarö ska också i sin information och till viss del i programutbudet kommunicera det hänsynstagande för miljön som görs. Detta både genom skriftlig information men också via samlingar och i det sammantagna ledarskapet.

Framtid

Vässarö skall också utvärdera nya vägar och metoder för att minska de negativa miljöeffekterna. Genom det stora nätverk av kompetens men också av bidragsgivare möjliggörs miljöförbättrande åtgärder trots att anläggningen till största delen drivs på ideell basis. Varje år skall vi testa och/eller implementerat minst en miljöförbättrande åtgärd.

Vässarö är klimatsmart!

Vi ska erbjuda många och bra aktiviteter och program så att unga och vuxna väljer att spendera sin tid på Vässarö än att sätta sig på ett flygplan på en resa. Ett år med många besökare på Vässarö är ett bra år för klimatet. Att på så sätt minska långväga flygresor är nog i särklass största miljövinster vi gör just nu.

På Vässarö finns ett utbyggt vägnät. Det går att köra traktor med släp till alla lägerängar och byggnader. Vägnätet är ungefär 3,5 km långt och vägarna är av olika kvalitét beroende på hur mycket de används och när de byggdes men huvuddelen av alla vägar är i gott skick.

De flesta vägarna fanns när scouterna tog över Vässarö. De hade till mitten av 1950-talet använts för häst och vagn i det jordbruk som bedrevs på ön. Några av vägarna är anlagda av militären för deras ändamål och då södra udden var befäst. Många av vägarna blev ordentligt upprustade på 1970 och 1980 talen när en man kallad Lången gjorde stora insatser.

En del av vägarna saknar tillräckligt bra diken och är inte uppbyggda som en bra väg bör vara. En bra grusväg skall ha ett bärlager av sten eller stenkross, ett mellanlager av mer medelkornigt material och ett ytlager av rätt fint krossgrus. Du kan se krossgrus i stora högen vi vägen strax söder om Djuphamn. Vägen skall gärna vara konvex eller luta svagt mot ett dike så att vatten kan rinna av vid regn och snösmältning. Helst skall det finnas diken på båda sidor om vägen, men ibland är det tillräckligt med dike bara på en sida. På ön finns en del vägar som helt saknar diken. De klarar sig oftast rätt bra ändå, men får nästan alltid vattenpölar på vägen vid regn.

Det är inte bara vägens konstruktion och hur dikena ser ut som påverkar vägen skick – mikroklimatet vid vägen är också viktigt. Står det stora granar tätt intill vägen kommer inte solen och vinden åt att torka upp vägen. Därför är det viktigt att röja skog kring vägarna och här görs viktiga insatser på Ris och Röj.

En väg som varit i dåligt skick i många år är vägen till Norra ängarna. Under 2018 och 2019 pågick omfattande upprustning och långa sträckor har byggts på det sätt som beskrivs i föregående stycke.

Ett projekt för framtiden kan bli att ge vägen på södra delen av Östra ängarna en ny sträckning i skogen istället för som idag på ängen. Då skulle vi vinna både mer bra äng och en bättre väg. Det är ett rätt stort jobb som nog bäst görs när det finns tillgång till både stor och liten grävare och traktorer med tippsläp och en hel del folk.

När det gäller vägbygge och underhåll är vi till stor del självförsörjande på Vässarö. Sten i olika storlekar finns i obegränsade mängder, även om de oftast måste handplockas och sorteras innan de kan användas. Sten sparas vid dikesgrävning och sprängning. Det finns också rätt gott om finkornigt material som kommer fram vid en del dikesjobb i de sandigare delarna av ön. Utifrån använder vi drivmedel till maskinerna vi använder dvs traktorer, vibratorer och grävare. Vi köper krossgrus till ytskikt. Det kommer till ön med en pråm. Vi köper vägtrummor för att kunna leda dikesvatten under vägen och vid utfarter till ängarna. När vi täckdikar köper vi täckdikesslang.